I veckoslutet deltog jag i en talkshow på tv-kanalen NTV, en kanal som förr i tiden var den ryska skjutjärnsjournalistikesn flaggskepp. Nu är den Kremlkontrollerad men gör ibland försök till oberoende journalistik, i den inkonsekventa anda som är mycket typisk för ryska medier. Jag hade hört en del bra om deras söndagsshow NTV-sjniki, så jag tackade ja.
Efteråt förbannade jag min dumhet. Jag hade bjudits in för att diskutera om Rysslands image utomlands, med utgångspunkt i min bok ”De är inte kloka, de där ryssarna” (utkommen på ryska med titeln У них что-то с головой, у этих русских). Resultatet var att jag placerades i rollen ”utlänningen som alltid kritiserar” och blev anfallen från höger och vänster av arga gäster som ansåg att utlänningar som gör pengar på att dra smuts över Ryssland inte har något i det här landet att göra. Jag försvarade mig så gott jag kunde och fick faktiskt (åtminstone delvis) publikens sympatier.
Efteråt kände jag mig som en naiv dumbom, precis som vanligt. Jag har bott snart sammanlagt fem i år i det här landet men är fortfarande dålig på att förutse situationer som vilken ryss som helst omedelbart anar sig till.
Märkligt nog har jag därefter stött på ryssar som såg mig i programmet och gillade det. De tyckte att jag hade klarat mig bra fast jag i likhet med alla andra mest hade varit röd i ansiktet och skrikit.
Kanske man får ta det som en lärdom, precis som allt annat.
Här bloggar
På plats i Moskva bevakar HBL-journalisten Anna-Lena Laurén Ryssland. Hon reser ofta till Ukraina som hon har följt med i flera år och hon håller också ett öga på Kaukasien och Centralasien.
Har full förståelse för din situation. Har visserligen inte bott fem år i Helsingfors än men känner igen de tongångar du refererar. Är man inne och kommenterar på Hbl:s nätsida, speciellt om det gäller svenskans situation i Finland, får man som rikssvensk vara beredd på en del smällar. Senast igår var det en vänlig själ som tyckte att jag skulle åka tillbaka där jag kom ifrån! Stå på dig!
http://ulfpersson.wordpress.com/2011/11/05/svenska-nagon-ii/
LOL! Vad är livet värt den dag när man inte längre kan lära sig någonting nytt; oberoende av om av misstag eller studier?!?
Givetvis tillspetsar du det hela! Du vet lika väl som jag att det land finns inte i världen där en utlänning skall uttala sig om det landets förhållanden!:)
Jag ser fram emot flera krönikor och böcker om Ryssland – du förmedlar allting på ett lärorikt och trevligt sätt!
Kanske du U-L tog lärdom i akt med ditt framträdande i rysk TV, ditt media är skriftställarens och inte ”talk show” deltagarens hur gärna man än ställer upp med sin nuna då man är populär ? Tala är silver osv. Kanske det också främjar försäljningen av
din bok som du säkert nämnde om ? Friska tag i fortsättningen som förut.
”röd i ansiktet och skrikit”
Det är väl svårt att undvika det. Alla ju pratar i munnen på varandra och avbruter varandra ständigt och jämn i ryska TV talk-shows. Allt är ju så uppskruvet och alla har stenhårt RÄTT!
Ett intressant fenomen detta med att en utlänning, invandrare eller främling i allmänhet inte skall få uttala sig, och allra minst kritisera, ett land och vad som däri sker. Fenomenet finns i alla länder och är en del av Jantelagen.
Bör å det bestämdaste bekämpas denna dumhet!
”fast jag i likhet med alla andra mest hade varit röd i ansiktet och skrikit.” LOL
Det visar väl bara att det börjar bli lite ryss av dig o därför klarade du dig bra i talkshowen.
GO Anna-Lena, you rock!
Strongt gjort! Finns klippet till påseende? Jag undervisar några kurser ryska i gymnasiet i Tammerfors och citerar dina böcker konstant. Du är ett välkänt fenomen här, i alla fall i Svenska samskolan 🙂