I natt fick jag uppleva något av det obehagligast jag har varit med om under min journalistkarriär, nämligen hur ukrainska elitsoldater Berkut stormade Majdan (det centrala torget i Kiev). Tillsammans med min goda kollega och vän, SVT:s Moskvakorrespondent Elin Jönsson, stod vi och tittade på hur soldater i kravallutrustning helt enkelt trängde sig igenom barrikaderna. De ställde sig i led på led och rörde sig framåt som en kil. På några minuter hade de tagit sig igenom barrikaderna.
Jag var övertygad om att de skulle göra processen kort med demonstrationen – de skulle helt enkelt gå in och sakta men säkert knuffa ut varenda människa från torget. Det hela skedde alltså vid ungefär halv två på natten då bara ett par tusen personer fanns på Majdan. Men soldaterna lät bli att avsluta operationen. De slog en ring kring de demonstranter som stod kvar på torgets mitt. Klockan tio på morgonen hade de dragit sig tillbaka i sina bussar som hade placerats ut som spärrar. Några timmar senare var de puts väck. Jag var ytterst förvånad eftersom de trots allt hade lyckats inta nästan halva torget.
Hela dagen har demonstranterna varit strängt upptagna med att bygga nya, stabilare barrikader. När jag nyss gjorde en kvällstur på Majdan kunde jag konstatera att de har byggt upp flera meter höga stängsel gjorde på säckar av snö, järnstänger och plåt. På flera ställen hade de placerat ut taggtråd. Majdan ser ut som en fästning. Men man kommer fortfarande ut och in via ett antal smala, kontrollerade portar.
Den ukrainska analytikern Volodymyr Fesenko sade till mig att Janukovytj nu två gånger har gjort misstaget att försöka skingra demonstrationerna – först med naket våld, sedan med milt våld. Nu är goda råd dyra för hans del. Fesenko tror på nyval.
Själv var jag länge övertygad om att Janukovytj inte kommer att avgå. Det blir i så fall andra gången som Majdan avsätter honom och den skammen vill han till varje pris undvika. Men nu börjar jag fråga mig om han snart har något val längre.
I kväll hörde jag för övrigt det första talet hållas på ryska på Majdans scen.
Nedan bilder på hur soldaterna stormade Majdan i natt, samt på de nya barrikaderna.
Här bloggar
På plats i Moskva bevakar HBL-journalisten Anna-Lena Laurén Ryssland. Hon reser ofta till Ukraina som hon har följt med i flera år och hon håller också ett öga på Kaukasien och Centralasien.
Vad bra att till slut även en journalist som du fick uppleva ett tal på ryska. Jag som inte varit så enormt mycket på maidan har likväl hört två sådana för länge sedan. Utländska journalister har annars spridit missuppfattningen att det är helt enspråkigt ukrainskt på maidan, vilket är en farlig missuppfattning eftersom det ger stöd åt propagandan att det hela helt saknar stöd i de ryskspråkiga delarna av landet, vilket helt enkelt är falskt. På maidan finns folk från krim, donetsk och hela landet. I dnepropetrovsk demonstrerade 7000 i söndags. Det här är mer en generationsfråga än en ren östvästkonflikt inom ukraina.
Sen verkar utländsk media i stort ha missat att det i natt var utplacerade krypskyttar runt maidan. Visar hur lpngt det nästan gick.
Att vanligt folk mobiliserades och taxibilar plockade upp så många de kunde och körde gratis till maidan, att tunnelbanetågföraren på morgonen gick ut i högtalarsystemet och berättade vad som pågick på maidan och bad folk kliva av vid teatralna för att gå ut och delta och stoppa stormningen. Det här en bred folkrörelse, inte någon fadcistdemonatrarion som aftonbladets infantile martin ågaard häromdagen ville göra gällande.
Det är ingen missuppfattning att talen som hålls på scenen i Majdan hålls så gott som enbart på ukrainska – det är ett faktum. Så var det även under den orange revolutionen 2003-2004. Det hindrar inte att många av dem som står på Majdan är från östra Ukraina, vilket jag har skrivit om flera gånger både i Hbl och SvD. Jag har även påpekat att även i östra Ukraina är stödet för ett närmande till EU betydande.
Ang. ryktena om krypskyttar är det ingenting som någon har ”missat”. Som journalist måste man hålla sig ytterst kritiskt till dylika rykten och inte skriva om dem innan de har bekräftats av oberoende källor. Jag har sällan varit med om så mycket ryktesspridning och skrämselpropaganda som under dessa demonstrationer, därför förhåller jag mig kritiskt till alla dessa uppgifter.
För övrigt skulle jag föredra att ni som kommenterar min blogg och i synnerhet kritiska åsikter framförs under eget namn och inte anonymt. Jag skriver själv alltid i eget namn.