Moskvabloggen

Stämningarna i Simferopol är svåra att beskriva just nu.

Å ena sidan – en massa uttrycksfulla och inte så sällan argsinta babusjkor som talar om att detta är och alltid har varit Ryssland och passar det inte så kan man flytta till Ukraina.

Å andra sidan – en stark känsla av att många ryskspråkiga inte alls är så tvärsäkra på att allt kommer att bli bättre under Ryssland. I dag intervjuade fotografen Niklas Meltio och jag först folk inne i centrum. Alla var av den åsikten att det blir bättre under Ryssland. Det är för övrigt svårt att göra några gedigna intervjuer eftersom stämningen inte är den bästa tänkbara för en dialog. Nästan alla är övertygade om att jag ändå kommer att förvränga det de säger, de är på sin vakt och vill sällan uppge sina efternamn.

Sedan gick vi någon kilometer utanför centrum och hittade en tiotals meter lång kö utanför en bankomat. (Bankerna har ont om kontanter på hela Krimhalvön just nu.) När jag frågade folk i kön vad de tror om framtiden uppstod omedelbart en livlig diskussion. Somliga ansåg att Ryssland har bättre levnadsstandard och att man därför ska återförenas, andra att Krim varken är ryskt eller ukrainskt och att det är som att ”välja mellan hand- och fotbojor”. Poängen är att det diskuterades. Och att folk villigt uppgav både för- och efternamn.

Den folkomröstning som ska genomföras på söndagen har förberetts i all hast och det finns inte en chans för krimborna att föra en grundlig debatt dessförinnan. Det finns varken tid eller förutsättningar då det ryska trycket för ett ja är så starkt. Men faktum är att jag inte ens upplever den pro-ryska kampanjen som särskilt stark. Ett antal pliktskyldiga pro-ryska affischer syns på stan, några personer delar ut flygblad och det är ungefär allt. Folk verkar snarare uppgivna.

De beväpnade mannen som patrullerade Simferopol för några veckor sedan är borta. Nu är det mest kosacker som upprätthåller ”den allmänna ordningen”. Nedan två kosacker som vi intervjuade i dag. De har kommit från Kubanområdet i södra Ryssland och sade att de har kallats in av sina kosackbröder på Krim. De ville inte uppge sina efternamn men var för övrigt tämligen fryntliga.