Moskvabloggen

Det klagas ofta på den dåliga servicen i Moskva. Jag brukar ingå i klagokören. Men det betyder inte att den är lika dålig överallt.

I eftermiddags traskade jag iväg till ett stort köpcentrum för att köpa en bärbar dvd-spelare. En utmärkt mojäng att ha om man reser mycket med barn.

De två första teknikbutikerna hade sålt slut på sina. Jag styrde kosan mot den sista butiken.

– Vi har sålt slut på våra bärbara dvd-spelare och vi kommer inte att få in några nya. Ingen tittar på dvd-skivor längre, alla laddar ner gratis från nätet. Vill ni inte köpa en surfplatta istället? undrade den unga manliga expediten. Andrej stod det på namnskylten.

– Nej. Visste ni inte att de flesta som laddar ner filmer från nätet utan att betala bryter mot lagen?

– Jasså? svarade Andrej och tittade intresserat på mig.

– Ja. Jag är författare och tar allvarligt på de här sakerna. Var tror ni att jag kan hitta en bärbar dvd-spelare?

Andrej nämnde några butikskedjor och tillade att om jag ringer dem kan jag bekvämt beställa hem varan med kurir. Jag tackade, lämnade butiken och ringde ett av numren. Tyvärr gick det inte att förklara för tjejen i andra ändan vad jag ville ha, hon hade aldrig hört talas om bärbara dvd-spelare.

Jag gick tillbaka till butiken och tittade bedjande på Andrej.

– Kan ni vara så snäll och förklara för henne vad det är jag söker?

– Visst, svarade Andrej galant och tog luren. Därefter förklarade han vad det var jag sökte, han förhörde sig om vilka tums skärmar som fanns, han kontrollerade vad som ingick (laddare, hörlurar, batterier), vad leveransen kostade, han meddelade att jag vill betala med kort och skrev ordentligt ner numret på min beställning. Det hela tog nästan tjugo minuter. Tjugo minuter av hans arbetstid på en kund som i själva verket inte alls var hans kund.

Trots sin ungdom tillhörde Andrej alldeles uppenbart den gamla stammens ryssar som aldrig lämnar en kvinna i trångmål. I synnerhet inte en utländsk kvinna. (Utlänningar är ju så hjälplösa.)

– Tack så hemskt mycket, sade jag när han var klar.

– Det var så lite. Känner ni förresten en finländare som kör motorcykel på is och heter Serenius? Han kommer till Krasnogorsk där jag bor varje vinter och tävlar.

Det gjorde jag inte. Men däremot ska jag endera dagen återvända till butiken och ge Andrej den ryska översättningen av min bok, ”De är inte kloka, de där ryssarna”. Så behöver han inte ladda ner den från nätet.