Moskvabloggen

I går fick jag för första gången i mitt liv besöka gamla Bolsjoj teatr. Den var nämligen stängd för renovering under hela min förra Moskvaperiod 2006-2010, en renovering som överskred sin ursprungliga tidtabell med flera år och sin budget med miljontals euro.  Under tiden har Bolsjoj haft alla sina föreställningar i nybyggnaden mitt emot.

Nu har gamla Bolsjoj restaurerats till sin forna prakt och resultatet är imponerande. Vi var ett hundratal utländska journalister som vallades omkring i den anrika 1800-talsbyggnaden. Ni får snart läsa mer i ett reportage som jag håller på med för Hbl:s kultursidor, där jag bland annat ska gå in på alla problem som har omgett renoveringen men också på Bolsjojs historia. Teatern är ett monument inte bara över den klassiska ryska kulturen utan också ett politiskt centrum. Lenins död utropades på Bolsjoj och under sovjettiden ersattes alla gamla tsarsymboler med sovjetemblem. Nu har dessa emblem tagits bort och de gamla tsarsymbolerna är på plats igen. Ett mycket talande exempel på hur det ofta går till i Ryssland.

Efter visningen talade jag med Moskvabor om vad Bolsjoj betyder för dem. Jag blev utskälld för att jag inte kunde namnen på ett antal prima ballerinor som man enligt dessa moskoviter måste känna till om man tänker skriva ett ord om Bolsjoj.

Den 28 oktober öppnar alltså gamla Bolsjoj i sin nya skrud. Att få biljetter till öppningen tänker jag inte ens försöka mig på, men jag hoppas hinna gå och titta på en av de klassiska ryska operorna senare i höst. Rysk opera och balett är underbart och något som jag rekommenderar för alla som besöker Moskva eller St Petersburg. Biljettpriserna varierar och hur mycket man får punga ut med är ofta en fråga om tur. Men har man en gång fått se en föreställning på Bolsjoj eller Mariinskij är det i allmänhet en upplevelse att suga på i flera år.