I går tog jag metron ut till Auchan, ett stort köpcentrum utanför Moskva. Priserna i Moskvas innerstad är mycket dyra, samtidigt är det ett helt företag att ta sig ut till de stora köpcentrumen om man saknar bil. Därför gör jag det inte så ofta och klev följaktligen av på fel station.
Jag frågade en tant vilken utgång som leder till Auchan. Hon tittade på mig och utbrast:
– Vet du då ingenting! Det är inte alls här som Auchan ligger! Du verkar vara litet bakom flötet.
Jag frågade om jag alltså ska kliva av på nästa stationen. Tanten sade nej. Det säger ryssar alltid för säkerhets skull, först därefter börjar de fundera på svaret på frågan. Vid det laget var jag rätt irriterad, både över att bli förolämpad och duad av en främmande person. I Ryssland niar man alla vuxna personer som man inte känner väl, men tanten trodde antagligen att jag var betydligt yngre än jag är. Således borde jag egentligen ha tagit det som en komplimang.
Jag började gå därifrån, varpå tanten ropade efter mig:
– Du ska gå av på nästa station! Är du från de baltiska länderna?
Här bloggar
På plats i Moskva bevakar HBL-journalisten Anna-Lena Laurén Ryssland. Hon reser ofta till Ukraina som hon har följt med i flera år och hon håller också ett öga på Kaukasien och Centralasien.
I inledningen av Rosa Liksoms roman Kupé nr. 6 är huvudpersonen på väg att misstas för en Estniska, men när kupépassageraren inser att hon är från Finland så är det i stället något mycket positivt.
Kul! Är säker på att duandet berodde på att du ser så ung ut. Ta det som en komplimang. För ett par månader sedan stod jag vid Ladogas strand. En rysk man med son bad mig ta en bild av dem. Jag gjorde så. Sen talade jag på knagglig ryska om för honom att jag var svensk. Resultat? Haan kastade sig över mig och gav mig en björnkram! Och här i Finland? Här är jag felspråkig.
http://ulfpersson.wordpress.com/2012/10/03/felsprakig/