En av Rysslands kändaste journalister i västvärlden heter Julija Latynina. Hon är skarp, Putinkritisk, ironisk och välformulerad. Hon skriver regelbundna artiklar i Novaja Gazeta samt kolumner i Moscow Times. Dessutom har hon en egen talkshow på radiostationen Echo Moskvy.
När jag flyttade till Moskva 20006 läste jag alltid ivrigt hennes giftiga kolumner i Moscow Times. Jag trodde att hon kunde räknas till någon slags liberal intellektuell elit. Det är det fortfarande många i väst som tror. De beundrar henne för att hon vågar vara så uttalat fräck mot Putin.
Det var först när jag började läsa henne regelbundet på ryska som insåg vem hon är – en driven högerpopulist. Putins åsikter om invandring är direkt liberala i jämförelse med Latyninas.
I senaste numret av Novaja Gazeta beskärmar sig Latynina på ett helt uppslag över den ryska invandrarpolitiken. Dessa är några av hennes teser:
Det finns för många invandrare i Moskva, som snart kommer att förvandlas till ett ”Moskvabad”. I Europa lever invandrarna på socialbidrag. Det är gästarbetarnas fel att Ryssland är så korrupt eftersom snikna tjänstemän stjäl deras löner, vilket de inte skulle våga göra av ryska medborgare. Och varför ska gästarbetare har rätt till hälsovård? Det äter upp vårdresurserna för infödda ryssar.
Det sistnämnda exemplet tar Latynina från S:t Petersburg där tvåhundra gästarbetare nyligen måste läggas in på sjukhus efter att ha fått skämd kyckling på sin arbetsplats. Latynina är helt obekymrad över att hundratals rättslösa personer har fått rutten mat. Hon är upprörd över att petersburgare troligen inte har fått vård på grund av att sjukhusen varit överbelagda med invandrare.
Latyninas åsikter om islam, invandring och mångkultur är som tagna ur Sannfinländarnas och Sverigedemokraternas partiprogram. I Ryssland är de visserligen mainstream, men Latynina är en mycket intelligent journalist. Dessutom är hon just det – journalist. Med en viss skyldighet till balanserad bevakning av samhälleliga frågor.
Under artikeln har Novaja Gazeta lagt till en brasklapp: ”Redaktionen delar inte skribentens uppfattning på alla punkter. Vi inbjuder till diskussion.”
Om redaktionen hade haft lite stake hade de ställt artikeln.
Här bloggar
På plats i Moskva bevakar HBL-journalisten Anna-Lena Laurén Ryssland. Hon reser ofta till Ukraina som hon har följt med i flera år och hon håller också ett öga på Kaukasien och Centralasien.
”ställt artikeln”? Vad betyder det?
Att ställa en artikel betyder att man inte publicerar den.
Det är rätt så befriande att det i Ryssland finns en mycket intelligent journalist som Julija Latynina.
Det skulle behövas fler sådana som henne i Finland och Sverige.
Anna-lena Lauren påstår att en journalist bör ha en viss skyldighet till en balanserad bevakning av samhälleliga frågor.
Det är väl just det som är kännetecknande för Hufvudstadsbladet och de största medierna i Sverige att det sällan eller aldrig finns någon balanserad bevakning efterson nästan alla joutnalister tänker ungefär på samma sätt i vissa frågor med utgångspunkt från en vänsterliberal position vänsterut.
Detta är alltså balanserad journalistik/nyhetsbevakning?
I Sverige är väl kommentatatorsfälten numera i rätt hög grad indragna därför att medierna fruktar en konservativ opinion.
Hbl kan ibland acceptera ”högerpopulistiska” åsikter, ibland inte, men den som tänker lite utanför tidningens linje måste räkna med att bli refuserad.
Novaja Gazeta tillåter i varje fall diskussion och stänger inte av kommentatorsfälten, av allt att döa.
Jag anser att du, Anna-Lena Lauren, som ändå skriver intressanta och välformulerade skrivelser om Ryssland, är inne på väldigt farliga vägar när du helst hade sett att Latyninas skrivelse inte hade publicerats.
Du anser alltså på fullt allvar att endast vänsterlibera borde ha publiceringsrätt i medierna?
Som jag ser det förordar du en inskränkningen vad gäller publiceringsrätt för journalister beroende av politisk ståndpunkt.
Det var väl så kommunistpartiet ville ha det?
Varje tidning har ett val när det gäller vilken linje man ska föra i rasismfrågor. Det har inget med publiceringsrätt att göra – journalister får publicera sig var de vill, om de lyckas sälja in sitt material. Det är däremot tidningarnas sak att bestämma om de tar det eller inte, de har inga som helst skyldigheter att publicera allt material de får in. Att just Novaja Gazeta tar in en text med tydliga rasistiska element förvånar mig.
Att just Novaja Gazeta publicerade texten betyder ju i själva verket att opinionsfriheten är större i denna tidning än i traditionella tidningar i Finland, Sverige och västvärlden.
En motsvarande text hade knappast publicerats i Hbl, än mindre i Sverige är min bedömning.
Medierna (tidningarna) i Ryssland är av allt att döma inte satta under samma förmynderskap av ett förödande PK paradigm som omöjliggör en balanserad journalistik/journalistik och som leder till att konsumenterna får en ofullständig (felaktig) bild av verkligheten.
Detta evennerliga användnig av termen rasism som många journalister gör utan att närmare definiera vad man därmed menar är inte särskilt intelligent med tanke på hur diffust begreppet är och hur godtyckligt det används.
– Det är helt förnuftigt att ett land prioriterar egna medborgare så länge det egna huset ännu inte är städat.